Oro är som en gungstol, du kommer ingenstans med det.

23 apr. 2008

åh, typiskt.

Vaknade kl 4 av att Frida skällde. Jag studsar upp ur sängen (så bra man nu kan studsa upp ur sängen med en mage ivägen) och kollar vad hon skällde på, jahapp, det var brevbäraren som hade lämnat Norrtälje Tidningen. Och sen gick det inte att somna om. Förhoppningsvis kommer Kim ut på msn om nån timme så jag kan prata med honom.

Carro var magsjuk igår natt så jag hoppas innerligt att jag slipper det. Men än så länge har både jag och Katia klarat oss, Marion mådde tydligen dåligt igår med. Så nu sitter man och inbillar sej att man mår illa då och då.

Våra skumma grannar oavnför dunsar runt som vanligt. Har fortfarande inte sett vilka det är och jag står fastklistrad vid titthålet varje gång någon kommer i porten. Dom är jämt hemma och låter i stort sett hela tiden, det dunsar som om dom gick omkring med träskor där uppe. Dom bråkar och spelar hög musik. Snälla flytta.

Nu ska jag se Judge Judy, tjingeling!

1 kommentar:

Anonym sa...

din galning, man måste sova ibland