Tjenare snärtan!

Så sa en farbror till mej nere på Centrum idag när jag och Tuvis skulle ge oss in bland allt folk på Konsum och handla lite. Han var nog lite förvirrad och trodde jag var någon han kände, jag svarade Goddag och knatade vidare.

Skit mycket folk överallt, kan ju vara det fina vädret, fredag plus löning. Fick min mammapenning med så lite senare åker jag och Tuva med mamma till Älmsta och spanar in knallarna dära. Ska handla lite till min Tuvasnuva me :) Sen ska jag nog försöka hitta nånting som Papii kan ha glädje av, det förtjänar han min underbara man, haha. Mina hjärtegull ligger förövrigt och sussar nu, så jag har hunnit dusha, äta en macka och lite yoggi, och fixat naglarna. Tänk hur otroligt mycket man kan älska någon/några när man ser dom ligga och sova där tillsammans.

Känns liksom som om Tuva alltid har funnits med oss på något sätt. Världens finaste unge liksom. Enda nackdelen är att det gör sååå ont att amma, någon mer som hade så och hur länge? Barnmorskan sa att det går över men när? Jag avlider en smula varje gång jag ammar, men det är ju för Tuvas skull så ja biter ihop och leker mjölkko :D Nu ska jag nog gå och vila en stund mellan mina älsklingar så jag orkar hänga med mamma ikväll. Tjipptjopp sockertopp.