Oro är som en gungstol, du kommer ingenstans med det.

17 jan. 2009

Skippetiboo

Kom hem för en stund sen, var ute med Marion, wilma och maja på kvällspromis. Behövde prata av mej lite och då är ju Marion bra då hon vet precis hur jag känner med barn och allt. Tuva är så himla mammig just nu och jag kan inte få nån som helst avlastning för hon bara skriker hos andra. Så det är lite jobbigt, men Jonna hade också en sån period så  det går ju över men ändå, och när Kim jobbar så mycket så hinner vi liksom aldrig umgås ordenkligt, och när han är ledig så sover ju jag när han är vaken på natten för jag orkar inte hålla mej vaken så det blir liksom helt fel allting.  Känner mej stressad när jag äter, så inte Tuva hinner bli sur, stressad över att det behövs städas för jag vill ha det rent, stressad när jag ska somna så jag hinner få lite sömn innan Tuva vaknar. Stressad i dushen och ja, ni förstår. Men ändå så är Tuva det bästa som hänt men ibland blir det lite för mycket...men det blir nog bättre snart.

1 kommentar:

Anonym sa...

hoppas du vet att du kan ringa när som hällst dag om natt om du har det jobbigt:) det ä de man har syskon till, är ju bra att du har mig å prata med för de va inte kul när jonnsi va så å ja hade ingen å prata med om sånt det behövs lättar på trycket lite:) kan komma över i morogn å hjälpa dig städa så kan du å tuven sova eller nå:) hehe am sis;)