Oro är som en gungstol, du kommer ingenstans med det.

23 maj 2009


Kärleken är löjlig, liksom jag...

Och det tar så ont att jag blöder
Och gråter
Ja, till och med skriker
(innanför mitt tomma skal)
När du inte är här

Hur dumt det än kan låta
Hur det än kan verka
Så betyder du verkligen så mycket för mig
Att du lånar mig din luft

Kalla det desperation
Kärlek om ni vill
Mig kvittar det
(Bara du finns här)
Jag vet vad jag känner

Om du bara kunde förstå
Kunde se mina känslor
Som en tavla på din vägg
Då kanske du tillåter själv att dig känna samma som jag.


Inga kommentarer: